Smekmånaden är över

Jag har nu varit i Finland över en månad. Smekmånaden har lagt sig. Det blir svårare och svårare att vara hemma, jag saknar tillbaka mer och mer. Jag saknar att vandra upp och ner längs boulevard de Sévigné, att äta tartine på l'epicerie, dricka öl på rue de la soif och titta på alla roliga hus och alla fulla fransmän, sitta på champs libres och se ut över staden och samtidigt studera, gå hem genom parken, alla uteserveringar och marknaden varje lördag. Jag saknar att tala franska och det är så många människor jag skulle vilja ha närmare mig än på skypeavstånd. Ja, jag saknar nästan till och med min obekväma säng och mitt lilla söta rum. Jag saknar kontinenten och närheten. Jag är grymt sugen på ett nytt utlandsäventyr, men nu gäller Finland, gradu och sånt ett år. Det blir nog bra också. Det är inte alls pjåkigt att vara här heller och det är ju så himla fint nu. Dessutom vill jag bli färdig. Jag har bara lite svårt att acceptera att jag inte bor i Frankrike längre. Folk frågar mig hur länge jag är hemma nu och jag har lust att svara tills september, då åker jag tillbaka, men det gör jag ju inte alls.

Nu ska jag försöka njuta av fina sommar Finland en månad till, sen åka till Grekland och träffa tre underbara och sen kallar Åbo. I något skede ska jag också bestämma mig om jag tänker fortsätta blogga eller inte. Sandra en Finlande, hm, jag vet inte om jag är så sugen på att blogga om den saken.

A bientôt!
Publicerad 30.06.2011 kl. 19:24

tankar i Finland

Bonne soirée från Henriksdal. Just nu känner jag att jag inte riktigt kan se på den här bloggen. Det tar sjukt i mig. Alla fina minnen, alla vänner för livet, alla irritationsmoment, alla vinflaskor, alla föreläsningar och bibbastunder, alla resor, alla upplevelser ect. Jag kan inte röra dem riktigt ännu. Jag känner mig delad, vill vara här, vill åka tillbaka. Helt normalt kan jag tänka mig. Nu ska jag vara en vecka i ljuva Henriksdal och njuta av det och alla de fördelar det för med sig; familjen, katterna, vännerna, huset och trädgården. Sen ska jag åka till Nagu och jobba i några veckor. Har på känn att det blir en super sommar, men jag kan varken förstå att den bankar på dörren eller att jag plötsligt bor i Finland igen.
Publicerad 30.05.2011 kl. 00:24

Protest

Nä-ä, jag protesterar. Det kan bara inte vara min sista helg här, det kan bara inte. Vart for liksom hela våren eller hela året? Fräckt att tiden ska gå så snabbt. I helgen blir de hej då fester, marknad och brunch, fête de la Bretagne, släktbesök från Dunkerque och strandhäng. Men först ett varv ut i solen och parken innan gästerna anländer.
Publicerad 20.05.2011 kl. 15:48

Hej då och hej!

Det är liksom bara en massa svåra hej då nu. Det är så mycket svårare än jag anat. Jag hatar det. Kan vi komma överens om att väga upp det hela med en massa fantastiska hej i Finland?
Publicerad 18.05.2011 kl. 23:25

Bildblogg

Ja, vi var ju faktiskt på resa här för en tiden sedan och den här bloggen börjar bli väldigt bildlös och jag vill inte städa i väntan på grillen. Så bland annat så här såg det ut när vi åkte till Bordeaux, Dyne du pilat och St Emilion. Jag upprepar mig själv, väl värt ett besök!


 
Publicerad 17.05.2011 kl. 14:21

Sprit

Så här i spåren av den urspårade guldfesten och den här artikeln känner jag mig redo för ett inlägg om sprit. Våra olika dryckesvanor och varför vi i Finland inte kan gå ut och vara lite salongsberusad utan måste vara kakkafulla och klä av oss nakna och härja för att ha kul är något jag tänkt mycket på här.

"Att finländare dricker oftare, men mindre mängder, tolkas ofta i Finland som att vår alkoholkultur blivit mer europeisk. Enligt professor Kauhanen är det snarare så att dryckeskulturer i Europa i allmänhet blir mer likriktade.

- I Frankrike använder man ungefär lika mycket starksprit per invånare som i Finland, säger Kauhanen. Alkoholdrickandet är ändå fortfarande mer inriktat på berusning i Finland än det är i Centraleuropa."

Jag saknar inte alls den finländska alkoholkulturen (som gör att jag inte kan köpa vin i matbutiken...). Här, som det nämns i artikeln också, så kan man nog också det här med att festa. Bretagne är dessutom säkert det värsta exemplet när det kommer till fransmän, men jag uppfattar det inte alls på samma sätt som hemma ändå. Många av mina vänner från andra länder suckar ofta och tycker att alla är så fulla här. Jag fasar den dagen de kommer till Finland. Jag hoppas verkligen att vi är på väg mot en sundare alkoholkultur och att inte är så att alla andra följer oss. Vår alkoholkultur och alla problem relaterat till det lär kosta oss 5 miljarder euro per år också. Det om nåt borde vara en morot att fundera om lite. Visst får man dricka, visst får man vara full, men måtta med allt liksom.

Nu kanske en del undrar om jag börjar jag bli gammal och bitter? Nej, inte alls men jag trivs mycket bra med min livsstil här. Vi kan dricka vin ofta, men vi dricker oss mycket sällan fulla. Jag undrar hur min reaktion blir när jag kommer tillbaka till Finland och om jag själv också faller in i "systemet" igen. Man påverkas ju förstås av kulturen runtomkring sig.

En annan sak som jag gillar här är att ölflaskorna är mycket mindre. För mig har det lett till att jag dricker mindre och att ölen aldrig blir ljum och bedrövlig. Kanske någonting för Finland?

Sådär och nu efter den här predikan ska jag snart gå till parken och grilla och dricka öl, men jag ska inte dricka 24 öl och komma hem krypandes.

Publicerad 17.05.2011 kl. 13:52

Det händer

Man kan lätt säga att nu händer det tammetusan saker, trevlig och mindre trevliga men jag fokuserat på de trevliga. I Finland är det hockeyfest, och jag måste medge att det suger faktiskt lite att inte vara där. Även om jag inte tittat på en enda match*.

Men igår fick jag också fira att jag blev vald till Svensk Ungdoms viceordförande. Har funderat mer eller mindre sedan förra året på att ställa upp. Jag har känt en viss tomhet och saknad till politiken, till SU, även om ett mellanår här var det bästa jag kunde göra. Nu har jag samlat energi, inspiration och nya perspektiv. När sedan valresultatet kom kände jag bara att jag inte vill sitta och titta på, jag vill göra någonting mer för det Finland jag tror på. För mig är det att jobba med samhällsbyggande och påverkan via SU, som delar de socialliberala värderingar som jag bygger mitt liv utgående ifrån.

Mitt supportergäng var fantastiska uppe i Vasa, eftersom jag ju själv satt fast här. Jag följde dem och svarade på utfrågningar så mycket jag hann via fantastiska Facebook.
Tack, tack, tack alla ni! Puss och kram till er! Nu vill jag hem och börja jobba.

Mitt firande gick sen i toner av tentläsning**, pizzahäng med vänner och när det blev klart att vi var världsmästare jublade jag högt och ljudligt och bjöd på en minttushot. En grekisk kompis kommenterade sedan något jag gått runt och funderat på sedan dess. "Du blev då plötsligt nationalistisk, du som aldrig är det". Jämfört med andra här hade han säkert en point, jag är inte så värst finsk av mig som de till exempel är grekiska. Jag ser mig ganska mycket som en världsmedborgare och europé. Visst är jag finne också, men vill inte stänga in mig själv i att endast vara finne när man kan vara så mycket mer. Fast egentligen fick det mig att tänka på nåt helt annat än mig själv. Har funderat på hur mycket den här vinsten engagerar och enar folket. Visst, vi ska fira och vara stolta finländare, men jag hoppas då att vi välkomnar alla finländare att fira vårt guld. Hoppas därför lejonen ger alla möjlighet att fira och tar avstånd från rasismen. Här kan man påverka! Klick!

Nu ska jag försöka lugna ner mig lite, samla ihop mina tankar och njuta av den sista tiden här.


*Jag vet inte men det verkar gå bäst för lejonen om jag inte tittar. Ganska fräckt tycker jag, för ibland skulle jag faktiskt vilja se på hockey också, men jag överlever.

** och resultatet den här morgonen blev: trés bien, trés bien sade läraren och tyckte inte att han behövde fråga nåt mer efter att jag svarat på hans fråga om FNs säkerhetsråd.
Publicerad 16.05.2011 kl. 17:14

Känslostorm

Jag lider av en grym känslostorm hela tiden just nu. Å ena sidan ska det bli galet skoj att komma hem och träffa alla, å andra sidan vill jag bara stanna här lite, lite till ännu. Det är så många jag inte vill säga hej då åt. Jag är inte redo. Egentligen borde mitt fokus nu dessutom ligga på morgondagens och måndagens tenter, men allt det här och några andra projekt på hemmafronten distraherar mig allt för mycket.

Tenter - Sandras känslor 0-1, crap.
Publicerad 12.05.2011 kl. 16:31

I'm alive!

Hinner inte riktigt med någon blogg nu, men tänkte bara meddela att jag överlevde mitt och Teresas hitch-hiking äventyr till Bordeaux. Är tillbaka hemma sen i söndags efter 1000km på motorvägen med tummen i vädret. Vi liftade ner dit på fem timmar, en resa som enligt google maps görs på fyra och en halv timme så där annars med bil. Ganska bra måste jag säga för att vara andra gången* i mitt liv jag idkade liftning. Hem kom vi också lika smidigt, med en kort paus i Nantes för att kolla in den staden också. Jag blev stört kär i Bordeaux, inte alls kär i Nantes. Jag skulle hur bra som helst kunna flytta till Bordeaux när som helst. Det var lite som ett mini-Paris och nära till stranden och vinet. Vi besökte ocskå dyne du pilat som är europas största sanddyn, 117m, typ som Bötombergen kanske :)

Jag vet inte bara om vi hade tur, men att lifta i det här landet verkar vara smidigt, enkelt och framförallt är det ju ekonomiskt och miljövänligt. Vi råkade inte på några märkliga typer, utan de flesta som plockade upp oss var sådana som själv brukar lifta eller någon kvinna som inte ville lämna oss vid vägkanten. Så ojämställt är vad denna hobby också är. Det stör mig lite att samma liftningstradition inte längre är vid liv hemma.

Väl här hemma i Rennes har jag kombinerat tentläsning med roligheter på bästa möjliga sätt. Har firat en kompis födelsedag, gått på spontankonsert och nu iväg till bibban så jag hinner på kvällens grillfest. Två veckor kvar nu. Mitt hjärta gråter lite. Jag har nog förälskat mig lite väl mycket i det här landet, men visst finns det ju mycket jag saknar till i Finland också, men kan inte förstå att mitt år här just är slut. 


*första gången var för nån vecka sedan här i Bretagne. Då fick vi underhålla en treåring genom att läsa om mr Lapin. Han förstod ingenting av vår franska accent, men för oss var det ytterst underhållande.
Publicerad 11.05.2011 kl. 10:30

Finally I became a real Erasmus

Jag skippar bibban och sticker till Bordeaux och Nantes resten av veckan. Modifierar det klassiska ordspråket lite, det kommer ju alltid omtenter men inte möjligheter att åka till Bordeaux billigt och helt spontant så där bara. Min plan är dessutom att klara tenterna.

Donc à la semaine prochaine mes amis!
Publicerad 03.05.2011 kl. 21:16

Misstaget

Okej, jag gjorde ett misstag. Det gick så himla bra tills jag sjöng Vintern rasat med en svensk vän här, och sen lyssna på den på Spotify vilket i sin tur ledde till att jag you tubade vappen och Åbo och nu saknar jag hem för första gången på säkert hela våren. Men det är väl bra att sakna hem, så går jag inte helt sönder om 26 dagar när det verkligen blir verklighet.

Nu middag och sen valborgsfirande med några svenskar.
Publicerad 30.04.2011 kl. 21:47

Vappen och födesedag

Idag ska jag inte sitta bakom Sibbe, inte se ÖN vinna NN i dragkampen, inte traska upp till vårdberget, inte avsluta kvällen på kåren, inte dricka skumppa. Inte fira en Åbo-vapp helt enkelt. Jag förstår inte ens att det är valborg. Välkomnat våren har ju vi gjort för längesedan, så jag har inte alls den där härlig vappkänsla. Tur är väl det när jag är 2538km från staden där man ska fira Vappen.

Däremot ska jag idag gå på marknad, dricka lite vin, sitta på terass och sen gå hem och jobba. Precis som alla andra lördagar. Lyckas solen titta fram helt och hållet kanske det blir lite parkhäng också.

Idag är det också mammas födelsedag. Jag vet inte om jag någonsin kommer att fatta, någonsin kommer att acceptera, någonsin kunna gå vidare. Man slutar aldrig sörja, man lär sig leva med sorgen heter det ju. Så är det nog, men det är inte alls lätt.

Ha en trevlig valborg!
Publicerad 30.04.2011 kl. 12:29

Avslut

Jag avslutade tydligen just min arbetsdag med ett glas vin och ett tredjedels vitkålshuvud. Vilken tur att jag snart ska på riktigt middag till en kompis, annars skulle det kännas lite tragiskt tråkigt för att vara fredag kväll.


*vitkål påminner mig alltid om när vi en gång hos min mormor avverkade en hel vitkål med hjälp av en osthyvel med mina kusiner när vi var små. Nån annan som kommer ihåg det? Jag vet inte varför det fastat så tydligt i mitt minne. Oh, good old times hos mormor.
Publicerad 29.04.2011 kl. 21:17

FN

Ja-a, jag vill nog jobba i FN. Herrigud så intressant. Hälsar hon som just nu läser om FN:s roll i bevarandet och upprätthållandet av fred och säkerhet. Folkrätt är inte alls så pjåkigt, som jag en gång tyckte och var nära att byta biämne.

P.s Jag har förresten ett problem. Alla termer finns bara på franska i mitt lilla huvud. Fick just fundera alltför länge för att få fram de rätta termerna på korrekt svenska. Mitt folkrättsliv är helt klart franskt.
Publicerad 29.04.2011 kl. 17:06

Stranden

Det här var min utsikt igår. Inte så pjåkigt alls. En dag på stranden istället för en dag framför folkrätten. Bra val.
 


Jag simmade också. Och nej det är inte hundsim. Finnen var förstås först i vattnet, som nog var mycket varmare än det vatten jag brukar börjar simma i hemma. En del anser att jag inte förstår mig på köld, men skönt var det och min tyska vän Teresa fick jag också med mig. Jag lyckades också skaffa en liten solbränna och var mäkta stolt tills jag träffade en grek som tog ner mig på jorden. Jag tror jag ger upp, eller ja, det har jag ju nog gjort redan för många år sedan.



Idag lapar jag sol i mitt rum framför datorn och jobbar, innan bibban kallar denna eftermiddag. Solen lyser in så solglasögonen fick åka på.
Publicerad 27.04.2011 kl. 12:55

Det här är en blogg som egentligen inte längre lever , bara ibland. Det var en blogg om mitt utbytesår. Ibland tar det för sjukt att se på den för att kunna upprätthålla den. Jag saknar Frankrike, vännerna och kulturen på kontinenten. Nu ska jag tammetusan lära mig franska har nu bytts ut till att nu ska jag tammetusan bli klar med studierna. Politcies magister, j'arrive! (J'espere!)

Senaste kommentarer

17.04, 18:31Det var bättre förr av Lina
07.04, 22:29Att förbereda sig. av Sara
07.04, 22:24Att förbereda sig. av Sara
22.03, 23:49Dar es-Salaam av Sara
10.03, 14:12Boven av Lina